Tillgänglighet till Torson?

I dagarna har jag varit och badat i Västra hamnen i Malmö. Mitt badsällskap är inte överförtjust över Turning Torso, själv tycker jag byggnaden är helt okej, även om den ser lite dum ut som sticker upp sådär ensamt. När sist vi cyklade förbi påpekade hen dock något jag inte tänkt på tidigare: tillgängligheten för alla som inte kan gå är usel! Det finns en liten smal ramp som är undangömd vid ena sidan av byggnaden. Resten av entrén till huset ligger på en upphöjd plattform så det uppstår en tröskel helt i onödan.

På cykelturen stannade vi till lite och tittade på hur folk tog sig in. Vi såg ingen som var rullstolsburen, men däremot ett antal barnfamiljer med vagn, som alla såg lika konfunderade ut innan de lyckades hitta rampen, varefter de såg lika förargade ut när de försökte manövrera sina vagnar och svänga runt på den lilla ytan som var tillgänglig.

Vad hände här egentligen?

 

-Tobbe

Länkar:

Svenska lagar om tillgänglighet

En introduktion till rumslig rättvisa

1 kommentar

Under Malmö

Matförmedling i Malmö

Häromdagen på promenad genom Malmö sprang jag på två personer som gick med en kärra från vilken de delade ut mat gratis till förbipasserande. Jag blev genast nyfiken, pratade med dem och fick reda på att de kom från matförmedlingen, en grupp som hämtar mat som ska slängas från matbutiker, och sen delar ut den till behövande. En jättebra idé, såklart!

Jag har sedermera följt med och hjälpt till på en sådan matutdelning, och bemötandet från folk på staden, anställda på matbutiken som gav oss maten och från anställda på boendet där vi levererade maten var väldigt positivt. Det kändes som matförmedlingen verkligen bidrog till glädje för alla inblandade. Nu verkar det som föreningen tar sommarpaus, men jag rekommenderar alla som är intresserade att kontakta dem för att medverka till hösten, det låter som det enda som hindrar dem från att utöka verksamheten är fler personer inblandade.

Under tiden i sommar: Släng inte mat!

-Tobbe

Kommentera

Under Uncategorized

Cykla i Malmö

Fullsatt på Tröls när Gröna Hjulet bjuder in till cykeldiskussion. Bland annat om Cykel Highway mellan Malmö -Lund, som Karolina Skoog (mp) presenterar. Cykelstråksutveckling presenterades av Olle Evenäs, gatukontoret. Dessutom gavs utrymme till ett par bloggare som lobbar för mer cykelvägar i stan och en landskapsarkitetstudent son skrivit cykeluppsats.

Intressanta kommentarer om vem den här nya cykelplaneringen är till för, kommer upp. En snabbcyklande medelklass som vill ta sig från västra hamnen till lund? Eller människor som helt enkelt inte har råd med bil.

Diskussionen pågår…

Kommentera

Under Uncategorized

Veckans stad: Helsingfors

Finland är hett just nu. Inte bara rent bokstavligt, (idag kunde man uppmäta 25 grader), utan även bostadspris- melodifestival- och diskussionsämnesmässigt. Sannfinländarnas framgång i valet har dock en kylande effekt.

Hursomhelst. Helsinki är bra på flera sätt, och staden förtjänar att uppmärksammas. Just nu pågår tex arbetet inför att vara World Design Capital 2012. De teman man bygger programmet utifrån är globalt ansvar, tillväxt och den öppna staden. Det sistnämnda gillas särskilt av urbanisten.

För att forma vad World Design Capital 2012 egentligen skall innehålla pågår nu en öppen tävling där olika byråer, organisationer, medborgare och sammanslutningar kan lämna projektförslag. Open Helsinki lyder parollen.

Ett särskilt intressant delprojekt är Helsinki regional infoshare.  Projektet går ut på att samla in, öppna upp och tillhandahålla information som beskriver olika stadsfenomen. Ekonomi. Välfärd. Trafik. Förflyttning. Genom en webbtjänst ska vem som helst kunna få tillgång till en hel uppsättning geokodad information, som annars brukar vara svårtillgänglig och framförallt svårtolkad. Särskilt för en oinsatt allmänhet. Ska bli intressant att se hurpass användarvänlig databasen kommer att bli.

Ett annat projekt som pågår är omvandlingen av Helsingfors södra hamn. Där Finlandsbåtarna lägger till. Som så många andra städer ska man se om hamnområdet inte kan utnyttjas bättre. En öppen internationell arkitekttävling på gång. Läs mer här.

Och så till ett helt annat spår som ger antydningar om den öppna staden.  En pågående utställning på Helsingfors elskåp (modell större) finns att skåda på diverse håll i city. Trevliga överraskningar här och var. Inget revolutionerande, men enkelt, snyggt och sofistikerat finskt. Hett.

 //Moa

Kommentera

Under Veckans stad

Veckans stad: Hamburg

Mot bakgrund av att Hamburg har en ambulerande utställning kring sitt arbete för hållbar utveckling (vilket gett staden priset som Green Capital of Europe 2011), är Hamburg veckans stad. Utställningen pågår i två dagar till innan den går vidare mot en ny stad, och är värd ett besök för att få se vad som sker i Hamburg över de närmsta åren. Mest intressant kan potentiellt den interaktiva delen bli, där besökare lägger röster kring vilka typer av förändringar de skulle vilja se i sina egna städer. När tåget väl stannat i alla sina besöksmål hade det varit upplysande att se om det fanns några skillnader i vad stadsbor på olika platser kände var viktigt.

I samband med utställningen anordnades en diskussion där en panel bestående av Anders Rubin från Malmö stad, Wilhelm Schulte från Hamburg, Ulf Troedsson från Siemens och Carina Borgström-Hansson från WWF diskuterade hållbar utveckling och städer. Deltog i diksussionen gjorde också Tobias från Urbanisten. Många frågor togs upp, och panelen hade olika syn på hur pass omfattande livsstilsförändringar som medborgare står inför under de närmsta decennierna och vilken effekt detta kommer få på städers utformning. Annars var panelen överens om att kommunikation mellan politiker, näringsliv och medborgare är den viktigaste vägen framåt mot mer hållbara städer. De tekniska lösningarna finns, men konsumenter behöver veta var de kan få tag på dem.

Liknande diskussioner kommer säkert föras när utställningen Train of Ideas fortsätter, och det blir intressant att se om idéer kring stadsplanering sprids genom tågrälsen, enligt planen.

-Tobbe

Kommentera

Under Veckans stad

Veckans stad: Portland (men framförallt: träd mot brott!)

Denna vecka har Urbanisten en återkommande veckans stad, Portland i Oregon i USA. Denna gång är det egentligen inte staden i sig som är det viktiga, utan det faktum att en nyligen genomförd studie kring hur träd påverkar kriminalitet i städer genomfördes i Portland.

Studien genomfördes under tre år, i villaområden i Portland, och visade ett samband mellan träd i offentliga miljöer och minskad brottslighet. Stora träd var förknippade med minskad brottslighet, men småträd var kopplade till ökad brottslighet. Brottsstatistik jämfördes med vilka typer av träd som fanns i olika områden för att få fram resultaten. Forskarna bakom studien vill nu undersöka om sambanden finns på fler ställen.

Varför skulle då träd påverka brottsligheten? Förklaringen som föreslås i studien är att träd signalerar att området tas om hand, att någon bryr sig, och att brottslingar därför upplever risken att bli ertappade som större. Att småträd verkar bidra till ökad brottslighet förklaras med att de skymmer sikten, så fler brott kan ske oupptäckta. Stora träd skymmer inte, de bara står där och skapar en ombonad atmosfär…

Det är naturligtvis oklart om det här sambandet skulle fungera på andra ställen, men visst kan det vara värt att prova?

”Stoppa brott! Plantera träd!”

-Tobbe

Kommentera

Under Veckans stad

Veckans stad: Karlskoga

Veckans stad har legat på is, men nu tinat.  Karlskoga tar hem denna veckas utmärkelse av en enkel anledning. De har på ett lyckat sätt lyft problematiken med snöröjning ur ett jämlikhetsperspektiv. Efter en genusutbildning fick kommunens ledning upp ögongen för vad som kunde göras annorlunda, och såg över deras rutiner för snöröjning. Det visade sig att man prioriterar att snöröja rörelsestråk som främst används av män, samtidigt som  de kommunikationsvägar som får vänta på röjning oftast är dominerade av kvinnor och barn. (Hur undersökningen har gått till framgår inte av rapporteringen) Det som är intressant i detta arbete, är egentligen inte själva snöröjningen, utan att en genusutbildning faktiskt leder till att verksamheten ser över vilka förändringar som kan göras. I detta fall handlade det om en enkel åtgärd, som inte kostade pengar eller som riskerade att ifrågasättas i större grad. Men ändå är det just sådana här steg som leder till att fler ögon öppnas för ojämlika, diskriminerande urbana strukturer. Heja Karlskoga och på med fler normkritiska glasögon runt om i Sveriges kommuner och landsting!

Läs artikel om Karlskogaröjningen här

Kommentera

Under Veckans stad

Veckans stad flyter

När de stora snödepåerna börjar smälta nere vid stranden och barmarken börjar lukta igen, är det vår. Plötsligt tar sig alla ur sina vinterskal och de urbana citychicsolgalsögonen möter en i repris. Folkliv. Trevligt. Skit samma om det fortfarande är minusgrader. Västra hamnen glänser och människorna som vistas där likaså. Något som slår mig när jag springer förbi i folkvimlet är att alla vill bo vid vattnet, men väldigt få bor däri.

Jag tänker på Malmös vilja till skärgård. Dubai-light-idéerna som får folk att gå loss. Hur kommer egentligen strandskyddet att utvecklas framöver? Vi bygger ner oss till havet, (samtidigt som havet hela tiden närmar sig oss.) Det gäller inte bara storstäder. Värmländska glesbygdsbyar ruckar på reglerna och säljer strand till norrmän på kort sikt. Vänerskärgårdar anlägger strandbodar utan bygglov och skapar skandal. Kustlinjen är konstant, enbart till den dag då vi gör ny arkipelag och skapar fler kontaktytor med vattnet.  Att bygga nya strandnära bostäder vid, så att mäklarprosa likt denna kan tillkomma: ”med glädje öppnar vi upp till en helt havsomfamnande balkongmiljö i just väst”. Jaja.

Där någonstans i mina tankar längs springturen vid Ribersborg poppar husbåtar upp. Varför har vi inte fler? Själv  växte  jag upp med kusinernas röda sommarstuga flytande på vatten. Den lever än idag, och ömsom tuffar runt, ömsom ligger still. Min vattennära upplevelse från förr, i kombination med springturens endorfiner fick mig att gå igång ordentligt på ämnet. Jag vill bo flytande. Varför bor vi inte mera flytande? Som i Holland (som återigen får bli exempel på goda urbana lösningar). Sverige yta sägs bestå av 8.5 % vatten. Till det kommer 8000 km kust. Något borde göras!

Vid hemkomst gjorde jag min google. Till min förvåning hittade jag denna ganska nypublicerade artikel i Byggvärlden. Dyrt flyt. En yatch som är en minikopia av Monaco. Den kostar 7,5 miljarder och är 150 meter lång. Men då har den också en gokartbana. Och just det, ett vattenfall. Det var kanske inte så jag menade med min önskan om att utveckla husbåtsboendet. Men det visar på att det går att bo och bygga på vatten.

Veckans stad är något flytande.

Kommentera

Under Veckans stad

Veckans stad: Totnes

Veckans stad är ett exempel på en ”transtition town,” en stad som redan börjat ställa om sig i väntan på en framtid av klimatförändringar och betydligt mindre tillgång till olja än vad vi har idag. Totnes ligger i Devon i sydvästra England, och var 2005 en av de första städerna som i större skala gick med i omställningsrörelsen.

Grundantagandet i omställningsrörelsen är att den oljebaserade ekonomin som vi har idag kommer att förändras radikalt när oljan tar slut eller blir mycket dyrare, vilket den gör förr eller senare. Samtidigt som oljebrist så småningom kommer göra infrastrukturen alltmer påfrestad gör klimatförändringar att samhället utsätts för allt större påfrestningar. Vilka resultaten av klimatförändringar på lokal nivå blir är svårt att säga, men mer extremt väder kommer sannolikt vara en del av verkligheten: torka, värmeböljor och kraftiga stormar. Matbrist när transporter blir dyrare är ett scenario som ofta målas upp.

Lösningen? En omställning av samhällen som gör dem mer robusta inför framtiden, och gör dem till exempel på hur städer kan organiseras när nya omständigheter råder. Allt med positiv inställning, de nya typer av städer som vi behöver skapa kan vara roligare än dagens. Det finns idag många ”transition towns” runtom i världen, förutom veckans stad. Eftersom Urbanisten är Malmöbaserad tittar vi lite extra på Omställning Seved, som kanske blir veckans stad en annan gång… Tills dess kan det vara värt att titta på omställningsrörelsens grundare Rob Hopkins:

Mer information om omställningsrörelsen i Sverige finns här.

-Tobbe

Kommentera

Under Veckans stad

Veckans stad: Krommenie


I Krommenie som är en liten stad 25 minuter från Amsterdam, har man bestämt sig för att satsa på ett cykelstråk som genererar el. Detta genom att installera solpaneler i underlaget. Cykelvägen byggs av betongelement på 1,5 till 2,5 meter med en glasyta. Under ett ytskikt av härdat glas finns ca 1 cm tjocka solceller. Smart. Eftersom jag själv jobbar med utvecklande av ett gång- och cykelstråk, där tydliga och högt ställda klimatmål finns, kommer jag med glädje (och google translate till min hjälp) följa detta projekt. Kort och gott, veckans stad är inspiration injicerad rakt in i mitt dagliga jobb!

Läs mer om projektet här


Bild från http://www.springwise.com/eco_sustainability/solaroad/

Kommentera

Under Veckans stad

Veckans stad: Mumbai/Bombay

Veckans stad illustrerar vikten av namn.

Att ändra namn på platser och ting är ett väl beprövat sätt för makthavare att demonstrera vem som bestämmer. I första hand handlar det kanske om makten över språket, och (är väl planen) via språket tanken. Språkets betydelse för att skapa samhörighet och identitet hos människor är stor, och den samhörigheten kan upplevas som hotfull av de som vill bestämma. Historien om minoritetsgrupper som förbjuds att tala sina egna språk är en vi har hört många gånger (både i Sverige och på andra ställen).

Namnen på platser, och så viktiga platser som städer, är något annat som kan vara intressanta för makthavare att bestämma över. Det finns gott om exempel på hur namn på städer har ändrats för att signalera när nya erövrare tagit staden i besittning. Namnbyten kan ske av många skäl: bland annat på grund av kolonisering (Kolkata), förändringar efter inbördeskrig (Ho Chi Minh staden), eller nya regenter (Beijing).

Om de gamla makthavarna senare utmanas kan namnet på staden ses som en symbol för förtryck, och strävanden efter att byta till något nytt, eller tillbaka till ett ”ursprungligt” namn, kan bli en del av en befrielserörelse. Så är det till exempel i Derry på Nordirland.

Veckans stad är ett lite annorlunda fall än Derry, eftersom namnförändringen inte initierades som (enbart) en del av en befrielse från koloniala influenser, utan också som en markering av vem som nu bestämde, och vem som inte längre var önskvärd.

Lite historia: De tidigast kända namnen på staden är Kakamuchee och Galajunkja; men namn som påminner om dagens användes på femtonhundratalet då Portugiserna intog området och började bygga upp staden och dess hamn, och en portugisisk version av stadens namn blev så småningom det engelska Bombay, när England styrde över Indien.  Så hette staden fram till 1995, då det beslutades att ändra på namnet, på liknande sätt som Kolkata på andra sidan Indien ändrade sitt.

Alltså var namnförändringen en uppgörelse med arvet från det brittiska kolonialstyret? Det är inte riktigt så enkelt, det som gör namnfrågan mer komplex är att den i första hand drevs av det regionalistiska partiet Shiv Sena. Shiv Sena använder en retorik som är främlingsfientlig, ibland rasistisk, och ofta anti-muslimsk, för att, som de säger, kämpa för rättigheter för Maharashtraner (regionen i Indien där staden ligger heter Maharashtra, och Mumbai är namnet på staden på det lokala språket). Shiv Sena (namnet betyder Shivas Armé) är förknippat med grova våldshandlingar mot muslimer, media, och medlemmar av kommunistpartiet. Anhängare har också anklagats för samröre med den organiserade brottsligheten i staden.

Allt detta gör att många av de boende i veckans stad inte är helt bekväma med det nya namnet, utan föredrar att bo i Bombay, trots att det var britternas namn på staden. En del upplever det nya namnet som ett övertagande av främlingsfientliga personer som helst vill kasta ut dem ur staden.

Det är inte alltid det är tydligt vem som har rätt att sätta namn på platser:

Å ena sidan är det gamla namnet ett arv från kolonialstyret, å andra sidan är det nya förknippat med våldsam främlingsfientlighet. Å ena sidan ligger staden i Mararasthra, och det finns en rimlighet i att språket som talas där ska få avgöra namnet på staden, å andra sidan är staden en jättestor mångkulturell mötesplats med människor från hela världen (och alla delar av Indien) så det finns också en rimlighet i att ha ett namn som är välkomnande för alla.

Det återstår att se om namnförändringen är permanent. Tydligt är att städers namn är ännu en viktig komponent i upplevelsen av dem, tillsammans med allt det andra som diskuteras här på urbanisten.

-Tobbe

Kommentera

Under Veckans stad

Veckans stad: Simrishamn

Simrishamn har varit i ropet under hösten 2010 framförallt tack vare Gudrun Schyman och Feministiskt Initiativs framgångar i kommunvalet. Att Schyman valt att lämna den nationella partipolitiken och satsa fullt ut på den lokala, har ytterligare fört fram staden i nyhetsljuset.

Att Simrishamn blir denna veckas stad, har dock ganska lite att göra med Schyman. Istället är det en nyligen publicerad undersökning om e-demokrati, som ligger till grund för veckans val. Begreppet e-demokrati kom upp på agendan för några år sedan och så sent som i höstas, arrangerades en EU-konferens om ämnet. Men intresset verkar ändå vara tämligen svalt bland såväl politiker och tjänstemän som allmänheten. Kanske beror det på att vi inte behöver strida för våra demokratiska rättigheter? Eller att vi hittills inte sett så många goda exempel på e-demokrati in action?

Samtidigt som världen rasar över Egyptens internetstrypningar (läs bl.a.bambusers insändare i Expressen) har vi en helt outnyttjad nätresurs som bara väntar på att utvecklas för att passa deltagande i demokratiska processer på hemmaplan. Varför finns det inte redan massa smarta digitala lösningar för mig som medborgare att påverka beslut, utvecklingsplaner och visioner i min kommun, i min stadsdel eller i mitt kvarter? (Visserligen har kommuner och landsting blivit allt bättre på att använda sociala medier, men det finns så mycket mer man kan göra!) Och varför är intresset svalt från medborgarna? Kanske är det på grund av att användarvänligheten på många kommunhemsidor är under all kritik.  Om man knappt kan gå in på sin kommuns hemsida för att ta reda på en mailadress, kanske det inte är så konstigt att man som medborgare inte känner sig lockad av att leta sig fram till hur man lämnar ett medborgarförslag eller tycker till i en fråga. (men det blir bättre - läs senaste testet som SKL gjort och kolla gärna in Umeå som är topprankade) Att ha en enkel och navigerbar kommunhemsida med bra info borde vara en demokratisk självklarhet, och ett första steg till att kunna utveckla smarta e-lösningar för kommunikation mellan medborgare och kommun.

Simrishamn var i alla fall den kommun som rankades högst i e-demokratiundersökningen baserad på 52 kommuner i södra
Sverige. Även om hemsidan i sig inte ger uttryck för att vara en pådrivande e-kommun, säger vi grattis till Simrishamn och hoppas få se inspirerande resultat som kan spridas till övriga Sverige. Kanske tillochmed även till länder som Egypten, så småningom…

/moa@urbanisten.se

Kommentera

Under Veckans stad